Kosmetikbranschens hållning om mikroplaster

12 november, 2016

  • Enligt samlade studier bidrar kosmetiska produkter mycket lite till mikroplasters belastning av miljön
  • Kosmetikbranschen fasar trots detta ut mikroplaster

 

Precis som när det gäller säkerhet för människa menar kosmetikbranschen att risk för miljön är den centrala frågan, och inte vad en grupp ingredienser kallas i dagligt tal, eller vilka associationer den ger. Ansvaret för säkerhet och minimering av miljörisk ligger som alltid ytterst hos ansvarig person.

I avgränsningen av ingredienser som branschen vill agera kring återkommer man till just följande parametrar:

  • ingrediensens ursprung (syntetiskt),
  • ingrediensens aggregationsform i formuleringen (fast),
  • ingrediensens löslighet (ej lösliga är inte önskvärda), och
  • storleken (< 5 mm, även om den i sig är mindre viktig)

Det är tydligt enligt de studier som finns att kosmetikbranschen bidrar mycket lite till problematiken med mikroplaster i den akvatiska miljön. Samtidigt är kosmetiska produkter lättare att peka mot än andra källor p.g.a. den obligatoriska innehållsförteckningen.

Branschen står fast vid sin rekommendation om utfasning, men menar att frågan måste lyftas upp på en rimlig nivå och beakta samtliga relevanta källor, samt framförallt hanteras utifrån vetenskapligt fokus.

 

Diskussioner inom EU:s institutioner

Det är ingen överdrift att säga att det har gått mycket politisk prestige i ärendet mikroplaster och kosmetik. EU har dock per idag inte röstat för ett förbud. Sverige är ett av de medlemsländer som på EU-nivå vill verka för ett förbud.

 

Kosmetikbranschen fasar ut mikroplaster

– Utfasning i Sverige

Publicerat 2014-07-08

Det senaste året har mikroplaster i kosmetiska produkter debatterats i kosmetikbranschen och i media. Anledningen är att man hävdar att mikroplaster skulle ha negativ miljöpåverkan på världshaven. Mot denna bakgrund skickade KTF ut en enkät vars syfte var att kartlägga hur omfattande användningen av mikroplast är inom kosmetikabranschen, om det finns planer på utfasning, hur tidplanen för detta ser ut samt vilka funktionsingredienser som kommer att ersätta mikroplasten i framtida scrub-produkter. Enkäten skickades till samtliga medlemsföretag som kan tänkas vara berörda och resultatet av enkätsvaren sammanfattas nedan.

Resultat av enkäten

  • 47 företag besvarade enkäten
  • 29 av dessa använder inte mikroplast i dag.
  • 9 av de 18 som fortfarande använder mikroplast kommer att fasa ut den under 2014
  • 4 fasar ut 2015, 1 företag fasar ut 2016 respektive 2017
  • 3 företag har ännu inte satt datum för utfasning, men avser inte att behålla mikroplaster i sina produkter.
  • Mikroplast kommer att ersättas/har redan ersatts av polysackarider, mineraler, mjölksyraderivat och vaxer

Slutsats

Mikroplast i kosmetiska produkter är på väg att fasas ut. Mikroplasterna kommer nästan inte att finnas på den svenska marknaden efter 2015 och senast 2017 kommer de i princip att vara helt utfasade. I framtidens scrub-produkter kommer istället polysackarider, mineraler, mjölksyraderivat och vaxer att användas för att uppnå den exfolierande effekten.

 

– Cosmetics Europe rekommenderar utfasning

Under 2015 antog den samlade europeiska kosmetikbranschen, Cosmetics Europe, en branschrekommendation om utfasning av mikroplaster enligt avgränsningen ”synthetic, solid plastic particles used for exfoliating and cleansing that are non-biodegradable in the marine environment” och som är under 5 mm.

 

Läs gärna också:

KTF:s hållning om förslag om nationellt förbud: ”vi vill se verkliga miljövinster istället för symboliska nationella avvikelser”, och

KTF:s brev till Kemikalieinspektionen och miljöminister Åsa Romson: ”Mikroplaster i kosmetik bör inte vara föremål för ett nationellt förbud” (2015-10-20)

 

Kontakt: VD Olof Holmer

 


FAKTARUTA

Mikroplast är mikrometerstora plastkulor, vanligtvis av polyetylen, som används som ”slipmedel” i scrub-produkter. Slipmedlet måste vara inert, det vill säga stå emot yttre påverkan och varken ge upphov till kemiska reaktioner eller hudirritation. Dessa produkters syfte är att avlägsna döda hudceller för att ge huden en ny lyster. Denna process kallas exfoliering och kan också utföras med kemiska metoder.

Andra ingredienser som kan användas i ett exfolierande syfte i kosmetiska produkter är till exempel olika nermalda mineral och växt-/fruktdelar. Att ersätta ingredienser är dock inte bara att byta från ena dagen till den andra. Hänsyn måste som alltid tas till säkerhet för konsumenten, till exempel att produkten inte fungerar som grogrund för skadliga mikroorganisamer (kan vara större risk i organiskt material). Vidare bör produkten fungera kosmetiskt på ett likartat sätt.

Den naturliga exfolieringen kan sägas vara ett mått på hur snabbt en människa kan förnya sitt yttersta hudlager. Den naturliga processen går långsammare med stigande ålder.